Intresse

HANS EXCELLENS AV MADAGASKAR

Enstaka älskarinnor på bibliska

När algoritmer avgör hur en självkörande bil ska agera, så låser vi etiken i dåtiden. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp funderar över den tekniska utvecklingens betydelse för människan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ursprung och upprepning I:

Det var söndagen den 9 oktober samt klockan var strax nio på förmiddagen då vi körde ut genom porten på Otto Malmsgatan i Jakobstad. Vi hade sagt farväl till våra käraste föregående kväll, men vi åkte ­ ändå och gav våra barnbarn Tilde och Melvin varsin kram för vi skulle inte få se dem gällande länge. Sedan började färden till Helsingfors. Datumet för resans start var detaljerad avvägt för vår bil var utrustad med sommardäck. Vi ville resa odla sent som möjligt i oktober. Bruten erfarenhet visste vi att vägarna kan vara isiga i oktober.

En barbar i Beirut

Ansiktet lyste av förtjusning, och hade mig inte nyss sett tårarna droppa emellan de smala fingrarna, skulle jag kunnat gå ed på, att de ögonen inte gjutit tårar på år samt dag. En obeskrivlig lättnad kände mig, trots allt, i detta ögonblick. Adorée försökte gripa mina nedbläckade fingertoppar, vilket inte lyckades, och sade med den ärligaste hänförelse i tonen: — Mig vill bli din slavinna, Alberto. Att reda ut det moderna samhällets frihetsbegrepp i denna lilla konstiga hjärna ansåg jag vara fåfängt och yttrade eftersom ingenting om slavinneprojektet. Med några avsevärt varsamma frågor — skräcken för tårarna satt i mig — försökte mig i stället få klarhet i märklig inte oväsentliga detaljer rörande min nya skyddsling. Det var inte mycket mig fick veta. Vad jag erfarit mirakel mitt sorgliga besök för fem år sen på det härjade Hamsten klarnade emellertid för mitt medvetande småningom. Mirakel ett uppehåll i de bedrövliga kriminella undersökningarna hade jag för fru Rissel uttryckt min förvåning över att hitta detta främmande flickebarn i hemmet.

Enstaka älskarinnor på hotellet angivna

Listen Now

Michael Azar 3 May B som inom barbarisk, bestialisk och bombad. Michael Azar rör sig i Beirut, staden såsom ena dagen beskrevs som Mellanösterns Paris och nästa dag låg blödande gällande marken. Med nödvändighet handlar berättelsen försåvitt Beirut också om makt, minne samt konsten att bygga en stat. Bara namnet förmår tämja detta kaos utan början och slut som är staden. Namnet och staden kämpar med varandra om varandra på liv och avliden. Ett märkligt krig, eftersom den förena inte kan leva utan den andra och eftersom den enes död bums åtföljs av den andra. Staden dör om den inte ger sig hän åt namnet och namnet om det inte här och var slår in sina kilar i stadens kött: dom måste ömsesidigt penetrera varandra såsom hy söker hud trots att de vet att föreningen hotar dem med förintelse: kniven, viruset eller den hotande förlustens dödliga melankoli. Med varje ny epistel och blickpunkt en ny stad: det är detta som är gåtan samt det är detta som gör ursprunget, begynnelsens begynnelse, staden före namnet, mot en så fatalt vacker lockelse.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *